Javisst, det finns extremsparare och jag inspireras av dem, men jag är inte en av dem. Lite som att titta på elitidrott kanske? Jag har inte förutsättningarna eller ork att träna på den nivån, men kul att titta på (nu tittar jag inte på idrott själv längre men bra liknelse).
Vi andra då?
Kan man göra en FIRE-resa och leva som en vanlig Svensson? Nej, det tror jag inte eftersom det innebär att oftast omedvetet och oreflekterat bli påverkad av vad lämmelflocken gör. Finns det då alternativ?
En strategi är att göra det i hemlighet och det tror jag många gör. Det är min strategi och jag fejkar normalitet (till en viss gräns) eller kanske snarare använder mig av en funktionell dumhet eftersom min FIRE-resa är så intimt förknippad med en försämrad arbetsplats.
Det finns problem med FIRE om man inte är en extremt oberoende människa som inte har problem med vad andra tycker (och särskilt känner).
Hur gör man exempelvis en FIRE om man har barn eller en partner som inte fullt ut delar ens längtan? Det finns helt klart en fara att tvinga in, särskilt barn, i en resa som kan uppfattas som annorlunda av andra människor. Tonårsbarn är extremt känsliga för social påverkan och det finns en evolutionär orsak till det ("Helvetet är andra människor"). Mer om det senare, men hur gör jag själv?
Min lösning påminner om hur Emil i Lönnebergas far Anton gör och ja, jag har en koppling till Småland. Husbonden som försöker vara sparsam (snål enligt andra), men som ändå har ett rikt familjeliv. Helt enkelt vara sparsam med det jag själv kan kontrollera samtidigt som familjen får leva på som nästan vanligt. Ok, jag bor i en lägenhet, men jag har ett lantställe där jag låtsas vara husbonde….
Hur gör ni andra som tror på självständig reflektion och ekonomiskt oberoende? Är ni lite fega som jag eller ger ni fingret till lämmelflocken innan ni säger upp er?
/Löneslaven
